Ordat av Ingela

Ordat av Ingela

Min blogg

Sedan 2012 bloggar jag på www.ingelanetz.wordpress.com
Några av mina favorittexter från den här bloggen har återuppstått där, annars är detta numer ett textarkiv som mest samlar digitalt damm.
Välkommen till min hemsida om du vill veta mer! http://www.ingelanetz.se

På knä för en femåring

Från lärarårenPosted by Ingela Netz Wed, August 11, 2010 11:52:06

Min dotter, fem år, har vid några tillfällen följt med mig till jobbet.

Hon konstaterar glatt att hon ”praoar” i skolan. Jag tror inte att hon riktigt förstår innebörden av ordet, men hennes närvaro i skolan ger en upplevelse på flera sätt! Bara att se femåringen bland högstadieeleverna sätter perspektiv på begreppen ”stor” och ”liten”. Hon, som hemma är en ”stor tjej” och klarar allting själv (nåja), blir plötsligt bara en tvärhand hög och så oändligt pluttig i jämförelse med de gigantiska åttorna.

Själv känner hon sig superstor; hon är ju på HÖGstadiet, och svassar omkring med viktigt min, medan tonårstjejerna med längtan i rösten viskar till varandra –åååh, vad gullig…!

Nästa spännande, och rent hjärteknipande, iakttagelse, är hur vissa elever, företrädesvis killar, plötsligt liksom vaknar ur sin dataspels- och moppedvala och visar en sida av sig själva som jag aldrig kunnat gissa fanns där.

De sätter sig på huk, pratar med mjuk röst, ler och skrattar, ställer skojiga frågor och erbjuder femåringen att sitta i knä, hålla i hand eller till och med följa med på lektion!

Det är en fröjd att se och det blir bara bättre!

Effekten av killarnas beteende är nämligen att tjejerna, som i vanliga fall inte är det minsta intresserade av sina barnsliga manliga klasskamrater, upptäcker att de har sidor som är både trevliga och attraktiva. De samlas kring sitt gemensamma ”projekt” (som är synnerligen nöjd med uppmärksamheten), hjälps åt och kompletterar varandra på ett ypperligt sätt.

Så mycket undervisning brukar det nu inte bli när dottern är med i klassrummet, ingen varken hör eller ser mig när femåringen med spretiga bokstäver skriver ”NU ER DET RAST” på whiteboarden (ivrigt påhejad av den knästående ”fancluben” omkring henne).

Men att möta någon i en annan ålder måste väl absolut kategoriseras som Livskunskap eller EQ eller vad vi nu vill kalla det. Att träna sig i att samtala med någon som har ett helt annat perspektiv på tillvaron, att vara empatisk och inkännande, det är förmågor som räcker långt. Att dessutom få upptäcka nya sidor hos sig själv och sina klasskamrater stärker självkänsla och självkännedom. En bieffekt är naturligtvis också att självförtroendet hos femåringen stärks, något som en mamma dock inte alltid tycker behövs..! Kanske skulle vi tänka precis tvärtom när vi sliter vårt hår för att få ut högstadieeleverna på vettiga PRAO-platser varenda termin. Kanske skulle vi bara placera dem i biblioteket och bjuda dit bygdens dagisgrupper för högläsning och samtal om viktiga ting!

I slutet av sommarlovet kommer dottern bestämt tågande med telefonen i högsta hugg.

–Jag har tråkigt, jag vill leka med Kalle. Vad har han för nummer?

Kalle har inte tid att leka just den dagen, men det är leende och värme i hans röst när han lovar att ringa en annan dag. Kalle gick ut nian i juni.

  • Comments(0)//ordatavingela.ingelanetz.se/#post0